Mariachis blogg om barnlöshet

En kompis sa att hon var så förundrad hur lugn och sansad jag var trots ivfbehandlingar. Jag sa helt enkelt, att när alternativet inte infunnit sig så måste man ju gilla läget. Alternativet att vara en hysterisk och helt orolig inför det faktum att jag inte någonsin kanske kan få barn låter ju inte lockande. Jag vet inte om jag blockerar bort tankarna på alternativet och att paniken kryper inom mig fast jag stänger den ute. Kanske kommer den fram någon gång och visar sitt fula tryne? Jag kanske behöver att den visar sig för att inse fakta och vad jag går igenom just nu. Man kan ju inte bara spara tankar inom sig, förr eller senare vill de ju ut.

Nåja, tills känslorna infinner sig så ska jag iallafall njuta av en ledig helg. Roa mig och blockera bort barnlöshetstillståndet. Punkt.

Som i ett djupt svart hål. Så känns det ikväll. Jag har sån överväldigande känsla av utomförskap. Att gå miste om livet. Att inte kunna få barn. Att missa så mycket pga behandlingar. Känslan att hur jag än gör så blir mitt liv tomt. Jag är tom bitter på min man. Han kan ju minsann fortsätta som inget. Han slipper ju all medicin, alla biverkningar, alla tider att passa, alla undersökningar, insättningar, doktorer som är och gräver, han behöver inte pausa i träning, han kan minsann ta sig en whiskey en fredagkväll. Fan, jag känner mig så jävla bitter idag. Så här har jag inte känt på en lång tid. Så deprimerande. Jag sitter i soffan, har så nära till gråt. Har ingen energi, känner inte för att ens lyfta röven från soffan till köket. Jag vill ju känna lite glädje och hopp inför framtiden. Ge mig styrka. Jag vill så gärna bli gravid.

I torsdags kom mensen så att jag äntligen fick börja med Femanest. Måndag den 5 är det VUL och då bedöms när jag kan göra min FET. Spännande! Det blir att införa ett embryo, så jag hoppas det klarar upptiningen. Jag har nämligen bara två i frysen. VUL hemmavid och FET i Umeå. Jag längtar. Ser fram emot ruvartiden igen. Denna tid av väntan, oro och förhoppning inför framtiden

Det är ju inte ofta man efterlyser sin mens, men nu gör jag verkligen det! EFTERLYSNING: En röd, tampongkrävande, ont i magen känsla, återkommande varje månad, rinnande, som gör mig vresig och tvär VART FAN ÄR DU?! Hittebelöning till den som kan locka fram den. Den ligger nog och trycker i ett hörn. Jag vill ju att du ska vara här med mig, så att jag kan starta min behandling inför mitt FET. Kom hem, jag saknar dig så.

Gravid 2007. Mens, visa dig!!

Samla ett gäng tjejer med barn så kan du garantera att det blir gott om barnsnack. Är det samma i männens värld? Börjar de prata om 5-årstrots och sömnlösa nätter? Jag bara undrar. Idag satt vi på jobbet när det vanliga barnsnacket drog igång. En av mammorna kläcker ur sig “Fan, barnlöshet, det vore någonting det”. Hmmm. Eller hur?! Pröva. Då får du fan se hur jävla muntert det är! Ville jag skrika, men skrek inombords och log på utsidan.

Blä. Bitter. Barnlös och less. Vart fasen är mitt FET!? Bring it on.

Gravid 2007.

Idag var jag och hämtade ut medicinen som jag ska ta i samband med min första FET. Denna gång ska jag knapra femanest som är ett östrogen, samt ta vagitorier och folsyratabletter. Spännande, nu är man snart igång igen.

Here we go.

Gravid 2007. Yeah.

Det känns som att alla är gravida eller springer med barnvagnar på stan. Jag känner mig nästan som ett missfoster och kan nästan höra människor viska “vad är det för fel på hon”, “varför har hon inga barn”, “är det inte dags snart”…….Man känner sig som en jävla avvart för att man inte har barn…..än. Årets motto är ju “gravid 2007″, så jag ska göra mitt bästa för att lyckas med det. Jag tänker inte skaka hand med min barnlöshet, jag tänker inte bli din vän!! Jag ska hålla dig på avstånd och sparka dig långt härifrån. Du är inte min vän!

Gravid 2007. Yes. Nu jävlar.

Nytt år innebär en nystart. Nystart. Jag ska leva sundare, äta nyttigare och träna mer. 2007 kan bli året då jag blir gravid. Nytt år och ny blogg. Jag har lämnat ivf nr 1 och dess misslyckande. ET nummer 1 är på gång. Det blir någon gång i slutet av januari eller början av februari beroende på min mensstart.

Igår, dagen efter nyårsafton, hade jag jordens baksmälla! Aj, aj, aj! Jag ska aaaaaaaaaaaaaldrig mer dricka. Nä, det var säkerligen en lögn, men jag ska i allafall koncentera mig på att ta hand om min kropp på bästa sätt i år. Jag ska leva mer och njuta mer. Älska mer, sova mer, arbeta mindre, promenera mer, baka och laga god mat, pröva på nya rätter, stressa mindre och inte reta upp mig på obetydliga saker. Jag ser fram emot det här året, det känns i hjärtat att det kommer bli ett bra år.

Gravid 2007! Det är årets motto Peace out.