Mariachis blogg om barnlöshet

Det hugger stundvis i äggstockarna. Ingen mens. Tjo!

Mensvärk. Öm i äggstockstrakterna. Svullen mage. Trött. Förbenade hormoner.

Jag har hämtat ut vaginalgel idag, och det ska jag använda en gång per dag. Känns skönt att slippa vaggisarna. Det närmar sig helgen och testdag. Det är med skräckblandad förtjusning. Man vill så gärna veta om det blir ett pluss. Ett minus vill man inte veta av. Usch. Dessa tankar om att det har misslyckats kryper inpå en. Varför skulle jag lyckas när inget lyckats förr för mig? Om jag inte lyckats bli gravid på naturlig väg, varför skulle det här fungera?

Skönt att det snart är över.

Sejrla kommenterar om mitt bloggande, denna oliiiiiidliga cliffhanger. hehe. Just nu känns mitt liv allt annat än spännande. För att varje dag händer just INGENTING. Lite småvärk, och that’s it.

Ja vad sjutton ska jag rapportera om idag då? Denna fjortonde dag av 21. Två tredjedelar avklarade. Ingen mens i sikte än, inte ens en fjuttig blödning *ta i trä* *kasta salt över axlen* *tvi tvi tvi* och alla andra besvärjelser jag kan kasta för att hålla den borta! Halleluja.

Ingen större förändring jämfört med gårdagen. Dagarna kryper sakta fram. Nu är det “bara” en vecka kvar till test. Umeå har testdag 21! Ja! Det är sant, 21 långa dagar! Jag har gnällt om det förut också. Varför har Umeå så lång tid inna test när andra kliniker har myyyyyycket kortare tid till test?

Molvärken i magen fortsätter. En skum känsla. Varför har man denna mensvärk hela tiden? Om det är mensen så borde den ju komma, inte enbart känslan av den.

Mensvärken håller i sig, men tanten håller sig borta. Dr K sa att jag förmodligen inte kommer att få mens, då Femanesten håller den borta. Nu är det ungefär en vecka kvar till testdagen, så det börjar krypa sig sakta men säkert framåt. Jag har föresten fått vaginalgel utskriven och skulle hämta ut den på apoteket igår, men tror du att de hade den på lager?! Nej, självklart inte! På tisdag skulle den komma in. Det är ju en jädra tur att ens liv inte hänger på medicinen!

Jag har grym mensvärk. Det känns som att den är på G. Imorgon ska den “egentligen” komma, om den kommer vill säga. Läkaren sa dock att mensen förmodligen inte kommer att komma pga av medicinerna. Men han sa också att kroppen är förunderlig och starkare än man tror så mensen kan komma ändå. Ja jag får väl se. När man får sådana här menskänningar kan jag inte hjälpa att känna som förra ruvningen. Dvs, att det börjar kännas kört. Infekterade röster hörs inom mig, men jag försöker att ignorera dom. Svårt. Rösten säger att det helt enkelt inte är meningen. Det är inte meningen att jag ska bli gravid. Att jag någonsin ska få ett barn. Det bara är så. Det bara känns så.

Jag ska få testa vaginalgel istället för proggisarna. Jag är ju så satans öm i underlivet. Det kan vara så att jag är allergisk mot progesteron. Jobbigt läge. Jag hoppas gelen är något skonsammare mot mitt känsliga jag. Aj aj. Jag fortsätter att vara dödstrött. Fy fan.

Trött är dagens ord. Jättetrött. Hängig. Hade svårt att stiga upp. Har haft svårt att vakna till idag. Har legat på soffan med laptopen på magen. ENERGI, du är välkommen. När som helst. Jag är redo.

Jag gillar verkligen inte progesteronvagitorier. Nu har man haft dom en vecka och det svider, kliar, ömmar och har sig. Ska det vara så? Jag kanske måste kontakta kliniken imorgon. Om det visar sig bli ett plus om två veckor ska jag fortsätta med vagitorierna, hur sjutton ska det gå? JAg har ju kliat bort underlivet fram tills dess!!!

Förutom dessa obehag så känner jag inget speciellt. Det känns precis som vanligt.

Ömhet i underlivet. Aj.