Mariachis blogg om barnlöshet

Ingen mens i sikte. Förra ivf fick jag mensen dag 14 och eftersom min kropp är som en gammal moraklocka så kommer den förmodligen på dag 14 den här gången också.

Jag har inte haft några biverkningar, ingen skallebang i allafall. Jag känner mig ganska normal, under omständigheterna.

På jobbet känner jag mig okreativ och har ingen större lust att dra i mina projekt. Arbetsdagen känns som en lång pina. Jag vill vara mammaledig! Jag vill inte jobba mer! Jag vill vabba och ta hand om snoriga barn! Jag vill ha foglossning och ryggvärk på en gång! Fan, jag orkar inte mer snart. Ska det va så jävla svårt att få denna “perfekta” kropp att bli gravid?!

Jag har blivit utmanad av Tingeling.

Regler: Bloggaren skriver 8 fakta/vanor om sig själv. Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg om sina 8 fakta/vanor och skriver in dessa regler. I slutet av inlägget skriver du 4 personer som du utmanar och skriver deras namn. Glöm inte att lämna en kommentar om utmaningen i deras kommentarrutor på deras bloggar, så dom vet att dom har blivit utmanade och läser ditt blogginlägg.

1. En gång gick mitt kort inte igenom på en restaurang i utlandet. Jag svor på heder och samvete att jag skulle hämta ut pengar och komma tillbaka, MEN gjorde en fet springnota.
2. Jag är riktigt duktig på att laga mat och tycker det är ruskigt skoj.
3. Jag har nästan sovit under stjärnorna i death valley, Usa. (sov i en bil)
4. En gång var jag så full att jag blev hemskjutsad av min bästa kompis farsa, på SPARK!
5. Jag tillbringar 20 minuter framför spegeln på mornarna, det räcker till att stajla hår och lägga mitt smink.
6. Första dagen i sjuan, på ny skola blev jag utmanad att bryta arm med skolans värsting. Jag slog henne rejält och efter det var hon sjysst mot mig.
7. Jag älskar riojavin.
8. Jag är inredningstokig och ska nu inreda mitt sovrum i orientalisk stil.

Jag utmanar Selenea, Tiny och Judo99 (familjeliv)

Ingen blödning än. Känner inte heller att den är på gång. Jag kollade i fass.se om biverkningar till suprecur och där står att den gör att mens skjuts upp. Men hur sjutton får man då sin blödning ändå? Är det om man sprayar dubbelt så mycket i högre doser? Jag har inte tänkt på det föräns nu. Nåja, förra ivf kom blödningen. Till slut.

I dag och igår hade jag en skum värk i mitt högra bröst. Det tar ont när jag skrattar och hostar. Klämmer jag på bröstet så ömmar det dessutom. Jag har svårt att säga om det är i bröstet eller i bröstkorgen. Jag tycker också att jag blir fort andfådd och lätt svettig, t ex efter en kort tur till kaffeautomaten kan jag flämta lite. Vad fasen kan det bero på? Någon som haft några sådana biverkningar av suprecuren?

Jag känner mig också smått deprimerad. Känner inre sorg och glädjs inte åt saker. Jag känner mig äckligt låg.

Nu pep min mobil! Dags för puff!

Något låg känner jag mig så här in i åttonde dagen av sprayningen. Jag har inga fysiska biverkningar, men däremot känner jag mig enormt nedstämd. Andras lycka gör mig mest irriterad idag. Jag har lyckats klistra på några leenden, men de känns falska.

Så idag känns mörk, jag hoppas min sprayblödning kommer snart så jag närmare mig ET. Usch, idag är det jobbigt.

Tack för alla gulliga kommentarer, ni är pärlor. Ni vet vad man går igenom för så många av er har varit och är i samma situation. Tack för att ni finns. Om inte nära mig fysiskt, så finns ni nära mig i sinnet. *kram*

Guuud, vilken tråkig blogg jag har. Det händer ju inget i mitt liv. Så här ser dagen ut:

*ring ring*
*puff puff*
*zzzzzz en timma*
*ring ring*
Stiger upp, duschar, klär mig, kastar på mig lite smink, blåser håret, cyklar till jobbet.
*stämpla in*
*jobba*
*lunch*
*jobba*
*ring ring*
*puff puff*
*jobba*
*middag*
*slappa, gå på bio, se en film, promenera, fundera*
*ring ring*
*puff puff*
*zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz*

Någon som har tips för vad man kan hitta på? Jag känner mig så orkeslös. Jag känner inte för att göra något och får dessutom dåligt samvete för att jag känner så.

Än är jag inte sprayhagga. Inga större biverkningar. Eller rättare sagt inga alls. Idag är det mitt i veckan, onsdag. Två dagar till helgen. Två uppstigningar. Jag har inget att rapportera. Vi har fortfarande inte fått kallelsen till informationsmötet hos kommunen angående adoption.

Happ. Andra dagen har fungerat hyfsat bra. Jag hade inte mobilen på mig vid 14-tiden så naturligtvis missade jag spraynotisen. Klockan 15 kom jag på mig, och snabb som en iller innanför en byxa sprayade jag dosen! Phew. Fan, hur ska detta gå?

Inga biverkningar än.

Idag ringde den gulliga sköterskan från ivfkliniken i Umeå. Den 20 augusti ska jag börja spraya, tre gånger per dag. Så på måndag börjar det. Jag är dock lite rädd för att jag ska få samma biverkningar som förra gången. Satan vad jobbig period det var. Fastän man mår som en gris så måste man upp på mornarna, iväg till jobbet och kasta på ett leende. Ingenting stannar av bara för att jag börjar min behandling, om än jag skulle önska det. Sätta allt på paus en stund och helt enkelt trycka på play tre veckor efter transfern.