I går sov jag i stort sett hela dagen. Jag låg i soffan och slumrade till hela tiden. Värken i buken tilltog under eftermiddagen och under kvällen kände jag mig ganska handikappad. Vilken tur att jag har en underbar man som hjälpte till med allt. I morse när jag vaknade känner jag att smärtorna har minskat, jag är inte lika öm i buken och känner mig heller inte lika uppsvälld.

Jag vill sända ett stort TACK till alla gulliga bloggvänner som kommenterar mina dagar. Det värmer och betyder så mycket. Ni är så gulliga. Vad skulle jag göra utan er? Med spänning följer jag era resor och öden.